Nu leker livet igen, matte har äntligen förstått att det är i skogen vi skall vara när vi går ut. Här har jag gått gata upp och ner för att hon varit rädd för maskar det hade väl jag kunnat rädda henne från! Men nu är det i skogen som gäller och där är det mycket skönt man kan liksom sträcka ut ordentligt och när matte ropar kommer jag som en virvelvind och sand och allt bara ryker kring mig.
Nallemajas Ädvard Munch – In memoriam